London

Igår var jag full som en kastrull. Tumlade in och upp för de fyra trapporna till min ljuvliga säng framåt fem. Dryga tre timmar senare knackade en stressad Lovisa på min dörr och vips fann jag mig själv sittandes med härlig fyllefrossa i soffan med två filtar och en unge i famnen. En timme senare hade den egentliga barnvakten Hanna äntligen anlänt och jag tumlade åter uppför de fyra trapporna till min ljuvliga säng där jag återigen däckade ända tills mitt alarm rinde klockan halv ett. Städning inför dagens visning och sedan matlagning hos Matilda och fyndande i second hand shops. Nu babysitter jag igen, money baby. Imorgon ska jag till Brick Lane. Där ska vi möta upp Matildas nyanlände Samuel. Fint. Men inte lika fint som Åsa. Hon är finast i världen. Josefine med. Förutom dom så skriver jag, på andra ställen än här. Här får det fortsätta att vara fult.

Jadu, vad hände igår? Vi kom till en lägenhet proppad med folk och blev bjudna på mängder av alkohol. Min medtagna flaska ligger fortfarande i väskan oöppnad. Den snyggaste killen var bög, såklart. Finns fan inga snygga britter.

Imorgon är jag redo för öl igen. Börjar mitt på dagen, Brick Lane är festivalhäng på hög nivå. Festivalfolk brukar ha stil. Då blir man snygg.

Britter är jävligt korta också. Fy fan för britter. Men de snackar snyggt. Typexempel:

Fast Luke Pritchard är faktiskt rätt good looking. Han växte upp där jag bor nu, i Clapham. Jag vill åka till Brighton. Får bli någon helg snart framöver.